”Låg CO2-risk” eller ”det gröna lövet” är idag en av de vanligaste hållbarhetsmärkningarna på fonder. De flesta marknadsplatser erbjuder möjligheten att sortera fram fonder med hjälp av att kryssa i valet ”låg CO2-risk”.
”Låg CO2-risk” kan låta attraktivt och hållbart för den medvetna spararen. Men vad innebär märkningen egentligen och när är den ett bra val?
Märkningen består av tre kriterier som alla måste uppfyllas för att en fond ska få märkningen;
1) CO2-riskvärde
De företag fonden investerar i ska ha en låg risk i omställningen till en världsekonomi med låga CO2-utsläpp. Med andra ord: Företagen skall inte vara beroende av fossila tillgångar för att tjäna pengar. Detta beräknas med en skala (0-100) som tas fram av globala analysbolaget Sustainalytics. Fondens poäng på skalan måste vara under 10.
2) Exponering mot fossila bränslen
Fonden får inte ha en genomsnittlig exponering mot fossila bränslen som överstiger 7%. Företag med exponering mot fossila bränslen är definierat som de som tillhör följande branscher: Kolbrytning, Kolkraftproduktion, Olje- och gasutvinning, Elproduktion baserad på olja och gas, Underleverantörer till olje- och gasindustrin.
3) Andel analyserat innehav
Minst 67% av fondens innehav måste vara analyserat för att en fond ska få märkningen.
Vad är bra med märkningen?
Märkningen är vanligt förekommande och lättförståelig med ett starkt avgränsat fokus på just CO2-frågan och exkludering av fossila bränslen. Som sådan kan märkningen fungera som en bra grundläggande tröskel som väljer bort de alternativ som är sämst för klimatet.
Att märkningen tar utgångspunkt i just riskperspektivet gör även att du minskar riskerna i ditt sparande, något som på lång sikt kan vara positivt för avkastningen.
Vad innefattas inte av märkningen?
Märkningen är helt avgränsad till just CO2-aspekten. Den tar alltså inte hänsyn till andra hållbarhetsaspekter i form av exempelvis övriga miljöfrågor, mänskliga rättigheter eller anti-korruption.
Märkningen säger inte heller någonting om huruvida fondens investerar i tematiska framtidslösningar såsom exempelvis bolag inom hållbar energi, hållbar konsumtion eller hållbar transport.